Waldorfpedagogiken
Waldorfpedagogiken grundades av antroposofen Rudolf Steiner i Tyskland i början av 1900-talet och har sedan dess utvecklats till en framgångsrik pedagogik som finns på skolor över hela världen.
Waldorfpedagogiken ser till hela människans utveckling, Konsten och hantverket har därför en lika självklar plats i undervisningen som skrivandet och läsandet.
Inom Waldorfpedagogiken utgår och anpassas undervisningen utifrån elevens olika utvecklingsfaser. Dessa faser kännetecknas som vilja, känsla och tanke och motsvarar förskolan, låg- och mellanstadiet och högstadiet/gymnasiet.
Genom att utgå från elevernas utvecklingsfas skapas självständiga, nyfikna och kreativa elever med en lust att lära som varar hela livet. Inom Waldorfpedagogiken ser vi till helheterna där konst- och idéhistorien är den röda tråden som knyter samman ämnena under läsåret.
Rytmen
Naturens och årstidernas rytmer sätter grunden för läsåret och eleverna vistas mycket utomhus i samspel med naturen. Varje klassrum har ett årstidsbord där naturens skiftningar märks i vilka växter som plockats in och ställts upp. Årstidsfesterna är hållpunkter under året där eleverna visar upp sina arbeten för familj och varandra.
Under skoldagen följs en dygnsrytm som gynnar barnens inlärningsförmåga. Morgonperioderna ägnas åt teoretiska ämnen, medan de praktiska och konstnärliga aktiviteterna ligger senare under skoldagen.
Ämnena bearbetas periodvis på morgonen i 2–4 veckor, innan de byts ut och återkommer senare under läsåret. Detta ger eleverna intensiva inlärningsperioder med pauser emellan, så de kan närma sig nya ämnen med full koncentration.
Rytmisk lek är välkomna avbrott i de lite längre morgonperioderna för de yngre barnen, och eleverna uppmuntras till rörelse och lek tillsammans. Dessa används även som ett inslag i inlärningen i språk, matematik och musik.
Varje årskurs introduceras till ett större årstema som sätter sin prägel på skolåret, till exempel Bondens år eller Romarriket. Det integreras i flera olika ämnen och eleverna presenterar sina kunskaper om temat i pjäser, utställningar och publikationer.
Sjuårsperioderna
Enligt antroposofin utvecklas människan i sjuårsperioder. Den första (1-7 år) utgår från viljan och innefattar förskoleåldern och förskoleklassen. Barnet upptäcker sin drivkraft och vilja att lära sig och finna sig i världen genom att stimuleras i sin fantasi och genom efterhärmning.
Under den andra perioden 7-13 år, tar grundskolan vara på elevens känslor som drivkraft, genom att fokusera på ett praktiskt och upplevelsebaserat närmande till kunskap genom berättande, hantverk och konst. Teorin introduceras alltmer ju högre upp i årskurserna eleverna kommer.
Den sista sjuårsperioden 13-19 tillbringar eleverna i högstadiet och gymnasiet och då är det tanken som står i fokus. Eleverna går djupare in i teoretiska och naturvetenskapliga ämnen och prövar sin omdömesförmåga, vässar sina argument och uttrycker sig mer i text. Det digitala har även en större närvaro här.
Vill du veta mer om Waldorfpedagogik?
Här kan du läsa mer:
www.waldorfportalen.se/waldorfpedagogik
